evelinalundgren

Kan känna lyckoruset i kroppen. Lukten av regnet som just slutat att dugga. Det höga ljudet av trafiken och klockan som just slår. Kan se alla människorna längs gatorna. Vissa som springer för att hinna med taxin och vissa som stannat upp bland de gående för att titta på vackra ting innanför skyltfönstren. Klackar mot stentrottoaren. Och vi. Skrattande. På väg mot något nytt. Spännande. Avgörande.

Dagen har spenderats i salongen och efter det hade jag körkektion. Gick över förväntan bra! Nu sitter jag och väntar på att farsgubben ska komma hem från hockeyn så att jag kan ta mig till chris. Var ett tag sen vi sågs så jag vill bara iväg nu. Idag har vi också 1 månad så jag ska pussa på honom lite extra.

Gårdagen spenderades med amme. Det blev klippning och färgning av hennes hår, middag på grillen, och såklaart en massa babbel! På kvällen tog jag mig så gott som ingenstans. Trodde jag skulle få sitta hemma alldeles ensam eftersom att amme var tvungen att fara och mina päron stuckit på partaj. Meen lite senare kom chris som räddaren i nöden och gjorde mig sällskap. Det slutade med att vi gick över till grannarna och var med på 50års fest. Käkade smörgåstårta, drack onödigt mycket bål och vin, var med på finsk och norsk karaoke och skrattade så det krampade i magen. Jag måste nog säga att "festa" med gammfolket kan verkligen vara underskattat. Nu väntar mat och en promenad i det mörka.