evelinalundgren

Oj vilken sommar detta varit. Den 26 maj föddes äntligen våran älskade, alldeles underbara Melker. Från första stund var jag förälskad i det lilla undret. Att man kan känna så mycket kärlek för någon är helt otroligt. I måndags blev han 3 månader och det är inte klokt vad tiden går. Känns som att det var nyss han kom till oss. Imorgon jobbar jag min första arbetsdag (!!!) och det känns faktiskt jättekul. Blir att jobba lite lördagar framöver och bland annat träna till gesällen som det snart är dax för. Men jag jobbar dock bara 4 timmar så jag missar inte allt för mycket tid med Melker (den är ju trots allt väldigt värdefull, han är ju bara liten en gång). Blir även svårt att jobba längre när jag fortfarande ammar. 

 

I helgen är det Matfesten och Chris är nu ute och roar sig med arbetskompisarna. Jag är för stunden hemma i Kåge och ska strax ha lite filmmys med syrran medans lilleman sover. 

 

Känns som att allt jag gör är att längta och vänta. Tre dagar har nu gått sedan lillen var beräknad att komma till världen. Det verkar som att han trivs otroligt bra där inne och inte har några planer på att titta ut idag heller. För än så länge känner jag ingenting. Åh. Snacka om att man är övervänt. Önskar bara att det kunde starta igång snart!

Idag har då i alla fall solen valt att komma fram och det klagar jag absolut inte över. Verkligen superhärligt! När jag gick broarna fick jag sådana sommarkänslor och känner hopp om att det inte är så långt bort. När håret blir solblekt. Benen blir bruna. Vattnet blir varmare. Drinkarna kallare. Musiken blir högre. Nätterna blir längre och livet blir bättre. Nu kommer ju i och för sig den här sommaren att bli väldigt annorlunda för oss. Det blir lite andra prioriteringar och att göra vissa andra saker i jämförelse med tidigare år. Men det kommer bli en fantastisk sommar, världens mysigaste!!♥

 

Nu när det inte är någon hemlighet längre och dom flesta vet, att jag och Chris ska bli mamma och pappa åt en liten kille i maj så känner jag att jag måste skriva av mig lite. Graviditeten hittills har varit bra och jag är så glad att jag i princip sluppit att må illa osv. Vi var för första gången på ultraljud igår vilket var otroligt häftigt. Att se sitt barn röra på sig (vilket den lilla krabaten gjorde helt sjukt mycket) och hur hjärtat slog gjorde att man blev alldeles varm inombords. Allting såg bra ut, av vad hon kunde se. Sedan finns det ju inga garantier, men det var ändå riktigt skönt att höra. Vi fick även veta att jag inte riktigt var lika långt gången som vi trott så förlossningsdatumet flyttades fram några dagar, till den 9 maj. Går inte att beskriva hur ofantligt lyckliga vi är just nu, och SOM vi längtar efter dig där inne!!!♥

Har låtit datorn ligga åt sidan i flera veckor känns det som. Men idag vänder det. Ska göra ett tappert försök att ta upp bloggandet igen. Eller att åtminstonde inte låta det gå månader emellan inläggen. Förut hade jag bloggen lite som min dagbok och jag antar att jag saknar det litegrann. Att sedan kunna gå tillbaka och läsa vad man t.ex gjort och känt just då tycker jag är härligt då det är både minnen och känslor som kommer tillbaka.

 

Idag har jag iaf haft en ledig dag vilket innebar en härlig sovmorgon. Hälsade på mormor och morfar en stund, lunchade och kollade i gamla fotoalbum. Strosade sedan runt på stan i hopp om att hitta någon julklapp. För stunden njuter jag av gamla myslåtar under en filt i soffan medan jag väntar på min finaste ska komma hem. God middag och en promenad i höstmörkret väntar senare. Härliga onsdag!

Är för nuvarande hemma i kåge och hälsar på. Är dock mer eller mindre kaos här eftersom köket håller på att renoveras. Ska alldeles strax hjälpa mamma med håret, göra slingor och klippa. Sen blir vi bjudna på gomiddag. Kvällen spenderas med mina gurls. Lidgren är nu äntligen hemma och det känns ju inget annat än fantastiskt!